Hur mycket el ger solceller? 950 kWh per kilowatt — och 24 procent på vinterhalvåret

Frågan har ett kort svar och en lång fotnot. Det korta: ungefär 950 kilowattimmar per installerad kilowatt och år. Fotnoten handlar om att den siffran förutsätter ett tak som ser ut på ett bestämt sätt, och om att årsproduktionen är det minst intressanta av de tal du behöver.

Riksgenomsnittet, och vad det förutsätter

Energimyndigheten formulerar det med förutsättningarna inbakade: en anläggning ”i söderläge, med 30–50 graders lutning och inte skuggas ger 1 kW runt 800–1 100 kilowattimmar (kWh) per år”.

Vi räknar med 950 kWh/kW/år, mitt i det intervallet. Den siffran stämmer från ett helt annat håll också: PVGIS ger 811 till 1 055 kWh/kW för de 21 mätpunkter vi frågat om i Sverige.

Året är inte platt, och i Sverige är det extremt

Här ligger den stora skillnaden mot allt som är skrivet för Sydeuropa.

Juni ger nästan tolv gånger så mycket som december. Oktober till mars — halva året — står tillsammans för 24 procent av produktionen.

Det får tre praktiska följder. Anläggningen kan inte dimensioneras efter vinterbehovet, för då blir den absurt stor. Ett batteri kan flytta el från dag till kväll men aldrig från juli till januari, vilket är hela skälet till att säsongslagring inte finns som villaprodukt — mer om det i solcellsbatteri. Och en värmepump, som drar som mest i januari, får förvånansvärt lite hjälp av taket just då.

Geografin flyttar mindre än väderstrecket

Det här är den vanligaste svenska missuppfattningen, och den är lätt att avliva med sajtens egna zonvärden.

Från Malmö till Norrland: arton procent. Jämför med vad taket gör på samma plats, räknat på 10 kW i genomsnittsläge:

Med tabellens antaganden ger ett öst- eller västvänt tak i Sydsverige ungefär 1 052 × 0,86 = 905 kWh/kW, jämfört med 895 för ett södervänt referenstak i Norrland. Skillnaden är liten och modellberoende. Gör därför jämförelsen för den aktuella adressen och takriktningen; inget väderstreck ersätter en platsbedömning.

Räkna i kilowatt, inte i kvadratmeter eller i antal paneler. Två paneler med samma mått kan vara 400 eller 450 watt, och då ger samma yta tolv procent olika mycket. Kvadratmetern duger till en enda sak: att se om anläggningen får plats. Den räkningen står i vad solceller kostar per kvadratmeter.

Vad som gör att du får mindre än tabellen säger

Tabellerna ovan beskriver ett tak som är rent, fritt och nytt. Fyra saker drar ifrån, och det är värt att veta vilka som går att göra något åt.

Skuggning. Den största posten och den enda som kan kosta tvåsiffriga procent. Panelerna sitter i serie, så en skorsten som skuggar ett par timmar om dagen kostar mer än sin yta — mekaniken står i hur solceller fungerar. Det här är också den enda av de fyra som en produktionsberäkning nästan aldrig räknar med, så fråga uttryckligen om den är inräknad.

Systemförluster. Kablar, växelriktare och matchning mellan paneler kostar tillsammans omkring fjorton procent, och det är redan avdraget i de 950 kilowattimmarna. Ser du en offert som lovar mer än 1 100 kWh/kW i Sverige är det sannolikt märkeffekt utan förluster.

Nedgång med åldern. En panel tappar ungefär en halv procent om året. Efter tjugofem år ger den alltså runt 88 procent av det den gav första året — en liten post per år som är värd att ha med i en kalkyl över hela livslängden.

Smuts och snö. Liten i Sverige. Regnet sköter rengöringen på ett lutande tak, och snön glider normalt av när panelen värms underifrån. Den period då snön ligger kvar är ändå den period då ljuset saknas.

Det du kan kontrollera själv är den första och den sista raden i den ordningen: skuggan genom att titta på taket en klar dag i mars, och löven genom att veta var träden står om tio år.

Varför årsproduktionen är fel tal att fråga efter

Den här guiden handlar om produktion, och slutar därför med en invändning mot sin egen fråga.

Sedan skattereduktionen på 60 öre/kWh slopades den 1 januari 2026 finns inget reglerat pris för överskottsel. En kilowattimme du använder själv är värd 3,00 kr/kWh; en du säljer är värd omkring 0,50 kr/kWh, och det är ett antagande, inte en tariff. Skillnaden är en faktor sex.

Det betyder att den sista panelen du lägger till producerar lika mycket som den första men är värd en sjättedel, så snart huset redan använder allt det kan mitt på dagen. Två anläggningar med identisk årsproduktion kan därför ge helt olika ekonomi beroende på när hushållet är hemma. Den räkningen står i är solceller lönsamt.

Så räknar du på ditt eget tak

1. Mät det fria takfallet, utan skorsten, kupor och fönster.
2. Multiplicera med 0,7 för realistisk panelyta.
3. Använd en måttsatt layout. 6,5 m² tak per kW är bara ett inledande scenario inom intervallet 5–8 m², inte panelernas rena modulyta.
4. Multiplicera med din zons medelvärde ur tabellen ovan.
5. Justera för väderstreck med procenten ovan.
6. Jämför med din årsförbrukning, som står på elräkningen — inte med taket.

Misstagen som kostar mest

Att jämföra anläggningar i kvadratmeter. Watt per kvadratmeter skiljer mellan modeller.

Att tro att Norrland är hopplöst. Arton procent skiljer, och taket flyttar mer.

Att dimensionera efter vintern. December är en procent av året.

Att fråga efter årsproduktion och stanna där. Det är egenanvändningen som betalar.

Läs också

Egenanvändning och batterier

Solceller 2026: vad de ger, vad de kostar och vad som ändrades i januari

Skattereduktionen på 60 öre per kilowattimme försvann den 1 januari 2026. Sedan dess avgörs hela kalkylen av hur mycket el du använder själv.

Läs guiden

Lönsamhet och pris

Är solceller lönsamt? Ja — men den största anläggningen ger sämst avkastning

Jämför återbetalning och avkastning med tydliga antaganden om egenanvändning, rörligt elpris, skatt och framtida utgifter.

Läs guiden

Lönsamhet och pris

Vad kostar solceller per kvadratmeter? Frågan har fel enhet

Priset per m² sjunker från 3 953 till 3 297 kr när anläggningen växer — men det är taket som sätter gränsen, inte priset.

Läs guiden