Till innehållet

Oberoende sajt — noll säljsnack. Vår redaktionella policy

Nyhetsbrev
Borrigg på band borrar ett energibrunnshål i trädgården till en gul trävilla, med kollektorslang och borrvatten i en balja.
Guider

Bergvärme: borrhålet, kostnaden och när det slår luft-vatten

Över 300 000 svenska hus har det. Skillnaden mot luft-vatten är 2 453 kr om året — och det är den som ska betala borrningen.

Uppdaterad den 18 oktober 2026 · 10 min läsning

AI-genererad bild (Nano Banana Pro, Paper) baserad på foton av riktiga produkter; den visar ingen verklig installation.

Innehåll

Bergvärme kan passa ett hus med vattenburet värmesystem och ett tillräckligt stort värmebehov. Undersök först berggrund, tillstånd, borrningens förutsättningar och hur mycket el det befintliga systemet använder.

Den svåra delen är inte om det fungerar. Den är om merpriset mot alternativet går ihop.

Hur det fungerar, och vad hålet ger

En kollektorslang sänks ned i ett borrat hål och cirkulerar en frostskyddad vätska som hämtar värme ur berggrunden. Värmepumpen lyfter temperaturen till det radiatorerna eller golvvärmen behöver.

Genomskärning av en bergvärmeanläggning med borrhål, kollektorslang och köldbärare som hämtar värme ur berggrunden.
Värmepumpen kombinerar tillförd el med värme från berggrunden. Förhållandet mellan dem beror på systemets årsvärmefaktor. — AI-genererat schema (QuiverAI, Paper).

SGU beskriver utbytet kort: berget ”lämnar normalt dubbelt så mycket energi som behöver tillföras i form av el”. Två delar berg plus en del el ger tre delar värme — alltså en årsvärmefaktor kring 3 i den beskrivningen. Moderna maskiner mot radiatorer ligger högre, och vi räknar med 4,0.

Tre tal ur SGU som avgör projektet:

  • Djupet är vanligen 100–300 meter, med ett medianvärde i brunnsarkivet på cirka 175 meter.
  • Minst 20 meter mellan borrhål. Annars riskerar två hål att kyla ned samma bergvolym — termisk kortslutning — och båda tappar effekt.
  • Tillstånds- eller anmälningsplikt. ”Det är fastighetsägaren som har ansvaret att sända in sådan anmälan eller tillståndsansökan till kommunens miljökontor.”
Att kontrollera —

Tjugometersregeln är den vanligaste orsaken till att bergvärme inte går att göra på en tomt, och den syns inte förrän någon tittar. I ett villaområde där grannarna borrade på 2010-talet kan din tomt vara upptagen av deras hål. Kommunens miljökontor har oftast kartan.

Ansökan går dessutom före offerten. Ett nej efter att du skrivit på är ditt problem, inte installatörens.

Vad den sparar

Beräkna din värmepump

Vad borrningen får kosta

Vi publicerar ingen prissiffra: Sverige har ingen officiell prisstatistik för värmepumpar, till skillnad från solceller där Energimyndigheten publicerar kronor per kilowatt. Men driftskillnaden kan räknas, och därmed vad merpriset får vara.

Bergvärmens årsvärmefaktorElförbrukningSparar mot luft-vattenMotiverat merpris på 15 år
4,0 — normalt hål mot radiatorer3 271 kWh2 453 kr/år36 799 kr
4,5 — bra hål, låg framledning2 908 kWh3 544 kr/år53 154 kr
5,0 — golvvärme, gynnsam geologi2 617 kWh4 416 kr/år66 238 kr
Högsta motiverade merpris mot luft-vatten, beroende på vad borrhålet ger — Källa: beräkning med de angivna svenska modellantagandena, jämfört med luft-vatten vid årsvärmefaktor 3,2

Ligger merpriset i din offert under raden som motsvarar din årsvärmefaktor går affären ihop på driften ensam. Ligger det över måste något annat bära skillnaden — och det finns tre sådana saker, som alla är legitima men ingen av dem är energi:

Stabiliteten. Berget håller samma temperatur i februari som i juli. En luft-vattenpump gör det inte, och tappar mest just de dygn du behöver den mest. Årsvärmefaktorn rymmer detta, men känslan av en jämn inomhustemperatur gör det inte.

Ljudet. Bergvärme har ingen utedel som går igång på gården. På en tät tomt är det ett verkligt argument.

Livslängden. Borrhålet är i praktiken permanent; bara maskinen byts. Vid ett andra maskinbyte om tjugo år är merpriset redan betalt en gång.

Vad som bestämmer djupet — och varför offerten kan ändras

Djupet är inte en egenskap hos huset utan hos tomten. Två identiska hus i samma kvarter kan behöva 160 och 220 meter, och skillnaden är geologi.

Illustration av två borrhål och olika geologiska förutsättningar vid husen.
Borrhålet dimensioneras efter både husets värmebehov och markens förutsättningar. Kontrollera hur offerten hanterar uppskattat djup och extra borrning. — AI-genererat schema (QuiverAI, Paper).

Tre saker styr hur mycket energi varje meter ger:

Bergartens värmeledningsförmåga. Granit och gnejs leder värme bättre än sandsten och skiffer. Det är därför samma installatör borrar olika djupt på olika sidor av en kommun.

Rörligt grundvatten i sprickzoner. Vatten som rör sig i berget för med sig värme och fyller på hålet mellan säsongerna. Ett hål i tätt, torrt berg återhämtar sig långsammare.

Hålets återhämtning över året. Ett bergvärmehål kyls ned under vintern och laddas av omgivningen under sommaren. Ett underdimensionerat hål återhämtar sig inte helt, och årsvärmefaktorn sjunker år för år — långsamt nog att ingen kopplar ihop det med borrningen.

Praktiskt betyder det att du ska fråga två saker som sällan står i en offert: är det angivna djupet ett tak eller en uppskattning, och vad kostar meterna om det behöver fördjupas? En offert som svarar på båda är värd mer än en som är några tusen billigare.

SGU för ett brunnsarkiv över landets borrade hål, och medianen på cirka 175 meter kommer därifrån. Ligger ditt förslag långt under det — säg 110 meter för ett hus med samma behov som vårt exempel — är det värt att fråga varför. Ett kort hål är billigare att borra och dyrare att driva, och skillnaden syns först efter ett par vintrar.

Rotavdraget träffar bergvärme bättre

30 % gäller arbetskostnaden, aldrig materialet. För de flesta värmepumpar är det en svag hjälp, eftersom maskinen dominerar kostnaden.

Borrhålets foderrör med två kollektorslangar som leds i ett schakt över gräsmattan fram till ett falurött trähus.
Borrning och schakt omfattar arbete, maskiner och material. ROT gäller stödberättigad arbetskostnad eller en tillämplig officiell schablon. — AI-genererad bild (Nano Banana Pro, Paper) baserad på foton av riktiga produkter; den visar ingen verklig installation.

Borrning innehåller både arbete och kostnader för maskiner och material. Hela borrfakturan är därför inte arbetskostnad. Be om en korrekt uppdelning eller en tillämplig schablon enligt Skatteverket. Vid fast totalpris för installation av en vätska-vattenvärmepump kan arbetskostnaden normalt beräknas till 35 procent och ROT därefter till 30 procent av detta underlag.

Be installatören dela offerten i arbete och material innan du jämför med ett luft-vattenalternativ — annars jämför du ett avdrag med ett annat.

Det finns däremot inget grön teknik-avdrag för värmepumpar. Det gäller bara solceller, batteri och laddningspunkt.

Så bestämmer du

  1. Fråga kommunens miljökontor om tomten först — avstånd till grannars hål, vattenskyddsområde, eventuella lokala regler.
  2. Räkna ditt faktiska värmebehov ur elräkningen, inte ur kvadratmeterna.
  3. Be om årsvärmefaktorn vid din framledningstemperatur, skriftligt.
  4. Be om två offerter — bergvärme och luft-vatten — och jämför merpriset mot tabellen ovan.
  5. Be om underlaget för ROT. Arbetstid, maskiner och material ska hanteras korrekt; använd inte hela borrningspriset som arbetskostnad.

De dyraste misstagen

Att jämföra bergvärme med direktverkande el. Rätt jämförelse är mot luft-vatten, och då är skillnaden 2 453 kr — inte 29 439.

Att beställa före kommunens besked.

Att inte fråga om djupet är ett tak eller en uppskattning. Ett hål som visar sig behöva 40 meter till är en post som dyker upp sent.

Att glömma tjugometersregeln när grannen borrar nästa år. Ditt hål och deras påverkar varandra åt båda håll.

Kontrollera stöd före beslutet

För vissa styrbara värmepumpar kan Villaeffekten ge stöd till materialkostnader sedan 1 september 2026, utöver att ROT kan vara aktuellt för arbete enligt sina egna villkor. Räkna inte automatiskt på hela offerten: huset, produkten, tidpunkten och ansökan måste uppfylla reglerna. Läs villkoren och skillnaden mellan stöden och kontrollera Boverkets aktuella anvisningar innan du räknar in en reduktion.

Vanliga frågor

Hur fungerar bergvärme?

En kollektorslang sänks ned i ett borrhål i berget och cirkulerar en frostskyddad vätska som hämtar upp värme ur berggrunden. Värmepumpen lyfter den till den temperatur radiatorerna behöver. SGU beskriver utbytet så här: berget lämnar normalt dubbelt så mycket energi som behöver tillföras i form av el.

Hur djupt borras ett bergvärmehål?

Vanligen 100–300 meter. Medianvärdet i SGU:s brunnsarkiv är cirka 175 meter. Djupet bestäms av hur mycket energi du behöver och av geologin — berg med god värmeledning och rörligt grundvatten ger mer per meter, så samma hus kan behöva olika djup på två tomter.

Behöver jag tillstånd?

Ja. Värmepumpsanläggningar för utvinning av värme är tillstånds- eller anmälningspliktiga enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, och det är fastighetsägaren som ansvarar för att skicka in ansökan till kommunens miljökontor. Ta det före offerten, inte efter.

Vad kostar bergvärme?

Vi publicerar ingen prissiffra — Sverige har ingen officiell prisstatistik för värmepumpar. Men vi kan säga vad borrningen får kosta: skillnaden i drift mot en luft-vattenpump är 2 453 kr om året, vilket över femton år motiverar ett merpris på cirka 36 800 kr. Ligger offertens merpris högre måste något annat än driften bära det.

Är bergvärme bättre än luft-vatten?

Den har högre och mycket stabilare årsvärmefaktor, eftersom berget håller samma temperatur i februari som i juli medan uteluften inte gör det. På vårt exempelhus sparar bergvärme 29 439 kr om året mot direktverkande el och luft-vatten 26 986 kr. Skillnaden är verklig men liten — det är borrningen som avgör beslutet.

Hur nära grannens borrhål får mitt ligga?

Borrhålen placeras vanligen med minst 20 meters avstånd från varandra, för att minimera risken för termisk kortslutning — att två hål kyler ned samma bergvolym och båda tappar effekt. På en liten tomt med grannar som redan borrat är det den begränsning som avgör om bergvärme är möjligt.